Idag är det regnfritt ute och gräset frodas för fullt. Vad kunde bättre passa än att få komma ut i kattgården. Dags att få känna vårens antågande i morrhåren. Jag förstod inte alls vad matte menade med att jag inte egentligen ville gå ut för ute härjade Dagmar och Dagmar skulle minnsann ta tag i mina öron så jag flög iväg till Sibirien och där är det så kallt att jag skulle frysa. Ibland snackar hon bara en massa konstigt. Jag vrålade “släpp ut mig!”. Till slut hade matte förnuft att öppna dörren till kattgården och jag traskade stolt ut med högburet huvud och kände vårluften i morrhåren. Men shit vad hände???? Helt plötsligt är det någon som tar tag i mina öron och det virvlade runt i hörselgångarna. Huvva! Jag sprang snabbt in igen. Var det där Dagmar? Läskigt? Undrar vem den där Dagmar är egentligen? Oavsett vem hon är så ska hon låta bli mina fina rexöron! Nä nu tar jag nog och vilar lite istället….
Tjing
Linus

